Att falla tillbaka igen

it surprises me how much better my world is when you're in it.

Helgen var... Knepig är nog det ordet jag söker, strulig, svår?
Att träffa dig igen efter månader av tystnad och total ignorans, men likväl föll jag lika fort för det, även om du fick ta lite skit från mig under dagen när du kom till jobbet, och faktiskt, det förtjänade du, men jag erkände det iaf även fast det inte är jag som gjort fel.

Men likväl föll jag lika fort, och nu bränner tystnaden igen.

Och jag vet ju hur alla rätt, att glömma är det bästa och det är bara dumt.
Men vad ska man göra, det är en liten ort, och jag åker ju förbi dig varje dag.

Och det vore skönt, att glömma, för det är inte rättvist mot varken mig eller nån annan.

Och under helgen kändes det lite som att inget hade hänt, förutom att jag fick höra hur sur, arg och bitter jag var.. Note to you, vad kan det bero på?

Ja jag behövde skriva av mig lite efter den här knepiga helgen då alla var på och jag fattade ingenting, ex som är gifta som börjat ringa, folk som är på men inte vet vad dom vill,  gammalt som blossar upp.

Tur hösten är på ingång, så man får gömma sig lite .
Nu ska jag gömma mig i sängen och lyssna regnet.

Låt oss hoppas på en bättre höst.

 

Ibland undrar jag vad du tänker på.. Faktiskt..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0